Sidor

tisdag 19 februari 2019

Att ta sig upp när man mår dåligt...

Vissa saker som har hänt mig under årens lopp som gått fram till dagsläget gör något så fruktansvärt ont i hela mig. Vissa saker går inte att förtränga bort, även att jag önskar att jag kunde göra det. Jag köpte en bok som berörde mig något så pass och jag grät mig igenom från sidan 1 tills den tog slut alldeles för snabbt. Men det är en gammal vän till mig som har skrivit boken och jag fick hem den i brevlådan i förra veckan på torsdagen, innan den ens fanns ute i handeln. Och i fredags så var det utsläpp  av den hos Adlibris, C-don etc. Och jag låg nästan hela lördagen och läste tills jag hade !//3 kvar av boken som jag läste ut på söndagen. En bladvändare, och jag kände mig så träffad av det hon hade och skriva.

Men det är en verklighetsbaserad bok om denna kvinnas liv och hur psykisk ohälsa påverkar på alla människor, och jag kan rekommendera denna bok och den får högsta betyg av mig. En bok som alla borde läsa och ta till sig det hon verkligen är och ha psykisk ohälsa, vissa tror att det är bara alla andra som får det och inte jag. Men tänk så fel ni har, för det kan hända vem som helst och när som helst. Det räcker att det händer något traumatiskt, och det räcker att jag titta mig själv i backspegeln för att se hur allt hänger ihop med varandra. Vissa utvecklar obotliga sjukdomar som mig själv, och andra visar det sig som panikångest som blir till psykisk ohälsa. 
Men det ämnet är så tabu att prata om och många lider verkligen i tystheten med ångesten som sitter som klor inombords. Men  jag förstår inte varför det ska vara så tabu och prata högt om en sån sak? För den kommer fram att det är fler och fler som får det på grund av diverse olika saker som händer i ens liv som man själv inte styr över.
Och hur man vänder något negativt till det positiva istället för att bli en bitter person, många som klagar på andra till exempel. Det är så mycket lättare att se andras fel men inte sina egna, men om jag och många tror att vi som har ångest och psykisk ohälsa är helt dumma i huvudet.
Men så är inte fallet, vi är inte på något vis dummare än dig som tror du vet och kan allt bättre än oss som mår dåligt.
Men någon gång så ramlar vi ner och blir ledsna för det hänt den personen något hemskt i sitt liv, är det värt och döma en sådan person tycker du? Vad ger dig rätten att döma en annan människa? Ni ser inte det som vi gör bra, men alla fel som NI tycker att vi gör, sånt minns ni av någon underlig anledning. Har inte vi alla människor lika värde?
Ok, inte alla. För dom som begår fruktansvärda handlingar och sitter inlåst på kåken känner jag inte det minsta empati för, dom sitter ju där av en anledning oavsett orsak dom hamnade där. 
Men är man så korkad och begår brott så far man snällt ta skeden i vacker hand och STÅ för det man har gjort. Det är så fegt och fult att säga en sak men sen att göra tvärtom kan jag vara förutan. Jag har gjort många dumheter i mitt liv men det som jag gjorde i början av april 2017 ångrar jag inte en sekund av. Men varför jag gjorde som jag gjorde är min ensak, men jag står för vad jag har gjort, och pyntat allt som det kostat mig i pengaväg. Rättegång och hela paketet som jag har bloggat om i tidigare inlägg. Och allt som har hänt sen den där mardrömsnatten som jag kallar den natten mellan den 2-3 april 2017. 
Jag skrek i det tysta men det var inge som hörde mig, ingen fanns till hands för mig. För dom som jag trodde var mina vänner i dåtiden är absolut inte bra för mig att umgås med. 
Sen alla ni som tror jag fejkar min sjukdom som jag har fått höra rakt i örat, ni har inte en susning om hur och vad jag känner inombords, men ändå så har ni fel åsikter om mig. De personer som jag vet att jag kan lita på till 100 % idag är inte många, men den skaran jag har som jag räknar som mina vänner och inte sviker mig är jag rädd om deras vänskap. 
Men när man vill ha gehör för att jag ALLTID ställer upp för andra så ni som säger att ni finns till, var är ni? Snacka går ju, men det är väldigt långt att gå från ord till handling. Därför litar jag inte på människor idag, jag tror mer handling istället. Ni som verkligen bryr sig om mina åsikter och tankar, men alla ni andra som sviker är energislukare av allra högsta grad som jag upplever det. 
Men nu är det min tur och visa er hur ni behandlar mig, och när jag visar er hur ni behandlar mig med samma metod så är man inte vatten värd och ni undrar varför jag ändrar min attityd mot er?
Titta dig själv i spegeln och fråga dig själv högt om du är så bra vän som du påstår dig vara?
Men jag kan säga att där har jag ryggen fri, jag ger mer än jag får tillbaka hellre. Så ni som tycker att jag är så pestig, hur väl känner du mig egentligen? Mina innersta tankar, vet du hur jag verkligen tänker och känner? 
Jag säger helt klart ett stort RUNGANDE NEJ där, att tro på hörsägen till exempel är det sanningen för dig? Men ska jag ha reda på sanningen så frågar jag vederbörande rakt ut vart finns fakta i de som sägs? Har du sett och varit med i just den stunden när saker och ting sker?
Kan du svara helt klart JA med stora bokstäver så ljuger du inför dig själv.
Hörsägen är ingen sanning som jag ser det, det är personer som hört en sak och sen återberättar i sin tur till någon annan person. Fakta är lik med kunskap, som den här personen som satte besöksförbud på mig hade hört något nytt några dagar senare om det jag verkligen gjorde. Och lade till det i polisrapporten och det som vederbörande diktade ihop och ljög sig blå om har jag också bloggat om, Rånarluvan som jag skulle ha på mig är en mörklila fuskolle, hur nu man kan få det till att vara en rånarluva övergår mitt förstånd, den natten var det lite kyligt ute så jag hade den uppdragen över ansiktet på mig för att det var kallt ute och det var bara några plusgrader ute. En kasse med verktyg, ett järnrör som jag undrat om det är en telefonstolpe, en golfklubba eller vad det nu jag hade som jag inte ens visste om att jag ens ägde. Sen ovanpå det så hade jag kudde och lakan med mig, hade vederbörande tänkt att jag skulle sova ute den natten eller hur tänkt personen där? Ni som har dömt ut mig redan, ställ dig den frågan om vad som är sant eller inte? Var är er fakta i den här situationen? Var du där? Såg du något när det hände där och då? Är det jag hört sant eller inte? Står du verkligen med ryggen fri där och vet varför jag gjorde som jag gjorde? Har du den fakta som jag har och vet varför jag gjorde som jag gjorde?
För er som är mina utländska vänner så ska jag översätta den svenska som står i bilden:
"Förväntningarna gör sårbarheten hos en människa enorm. Så nu förväntar jag mig ingenting längre".
Som jag också har erkänt när jag bloggat så är det här min sanning som jag ser den från mitt perspektiv och är min sanning. Men jag har fått så mycket skit för att jag trampar personer som tar åt sig av det jag skriver, dig kan jag säga att det gör ont att få sanningen slängd i ansiktet så länge det inte handlar om dig som kallar mig både det ena och andra och ljuger så det står härliga till.
En som tydligen kände sig väldigt träffad av det den personen som skrev ett vackert sms som jag senare polisanmälde, jag tar ingen skit längre från NÅGON. Enbart för jag talade om hur många gånger du varit gift så var jag en lögnare? Du vet så jävla väl att jag skriver sanningen som den är i verkligheten. Men har man ljugit för mig så många år så är det svårt att sluta ljuga, men det du 
Känner du dig träffad av det jag skriver om, så ställ dig framför spegeln och fråga dig varför skriver jag Marianne Hansen så som jag gör? Varför tar jag åt mig av det hon skriver?  När du har svaret på det ska du se att du har gjort något för att jag skriver sanningen som jag ser den. Men att du tar åt dig är dit eget fel.
Ta er en funderare på vad  det är jag vill få ut för budskap med detta inlägg. Hur mycket sanning känner du till som är sant om mig egentligen?


lördag 9 februari 2019

Att kunna ge utan att förvänta sig något i gengäld...


Den här lilla ängeln gjorde jag härom kvällen, och min kille är iväg och handlar just nu. Men han skulle upp till Grand Samarkand för igår när han var där uppe glömde han bort att gå in i en affär  när han ändå var där. Så idag är han ute i lite mer tis fast det är söndag, han skulle in till Dollarstore på vägen hem. Men han skulle byta färgpatroner till min skrivare, så han var in på Gubbeagiset som han själv kallar det. Och sen när jag satt i den nya upptäcker vi att även den svarta färgen är helt slut den med, så himla typiskt. Men han tog bussen dit upp idag igen till Gubbdagiset och köper en ny åt mig, och stannar till vid Dollarstore när han inte hann i tid igår när dom stänger butiken kl: 15.00. Så idag blir premiärturen för hans del men dom har så himla bra värmeljus där som brinner i 8 timmar, och det lämnar inte mycket stearin i dessa små metallformar. 50 ljus för 30 kr, och ett plus att dom brinner slut på all stearin nästintill sista droppen. Sen så skulle han posta denna ängel till en som blir ägare till denna söta ängel som jag knåpade ihop med lite olika mellandelar som jag har till den. Det tog mig inte så lång tid att göra för mig, och så fick jag den idén med att en person ska få den och jag kommer inte avslöja än vem som blir den lyckligare ägaren. Det var inte så många personer som hette likadant som dig där du bor är det enda jag kan avslöja. Men jag hade tänkt på en helt annan tjej först som jag hade tänkt  skicka den till, men du kommer som jag tänkte först på få en helt annan sak som denna. 
Datumet när jag målade denna bild står det gömt den 10 mars 2017, men den tavlan är ju inte mindre ful för det fast det är ett tag sedan som jag målade den. Jag fann ro i mig själv när jag sätter mig och målar, när jag nu ska ha tid med det? Men jag har köpt 2 tavlor i canvas som jag ska måla en till mig själv och den andra som jag ska måla efter ett mönster de 4 årstiderna vi har. 

Men visst är den snygg, och den andra är ett väldigt passande motiv till den som jag kommer att måla den till. Och när man handlar direkt från Kina så tar det några veckor att det dimper ner eller jag får hämta ut det hur det nu blir med den saken? Postnord som gått och kånkat, sen så många tusentals människor på Arbetsförmedlingen har gjort, hmmm tål att funderas på. Jag har ju målat på 2 canvas tavlor innan.

Den första tavlan målade jag första tavlan  först, och målade på äkta canvasduk, men dessa som jag målade jag av från en bok som den grannen jag hade då som hade olika kurser på ABF och länge och väl innan jag kom på att det var ingenting för mig då. Men nu när jag väl kommit till skott att beställa 2 olika tavlor så kanske jag tar upp den hobbyn jag har också som så många andra hobbyier som jag har. Smycken ligger mig varmt om hjärtat, och många andra som jag startar på, och ligger sedan halvfärdigt och skräpar. Alla virkade projekt som jag inte blir klar med till exempel. Men jag har alltid varit sådan av min natur, varför har jag inget bra svar på. Men jag är bara så, och ibland så gör många andra tavlor och det inget som jag vill ha ogjort idag. Jag är inte stolt över vissa saker som jag har gjort, men det är mina val och jag kan inte klandra någon annan är mina val som jag gör. 
Visst är det så många gånger, att man är helt ensam  än att ha massa vänner som inte ger en något längre, det ska inte behöva vara så egentligen. Ett annat stort intresse som jag har är alla mina blommor som jag har tagit och det blev x antal kort i olika vinklar och vrår, men det växer som ogräs hos mig. 
Alla mina växter jag har 201/01/03 Kolla in som det ser ut hos oss med all klorofyll som det är hemma hos mig.
Och idag med posten så var det lite annorlunda post som jag inte hade förväntat mig att få i gengäld för tavlan jag målade för hur längesen som helst känns det som. Men hon är och förblir en mycket speciell vän till mig och kommer så att förbli. Och jag står för mina ord, för äkta vänner sviker man ju inte sitt förtroende för. Jag gör det inte och skulle aldrig göra det heller mot dom som man vet är en äkta vän. Skulle inte tro att du gör det heller om du har en sådan där väldigt speciella äkta vänner som du kan lita på i vått och torrt.
Och den här tjejen och jag har känt varandra i många år, men jag kommer dessvärre inte ihåg när det var. Och jag blev så rörd av hennes gest så hon måste ha postat något till mig samma dag som hon fick sin tavla. För det här var inte alls många dagar sedan jag skickade iväg gubben och bad han posta det åt mig. Jag har en gram våg här hemma men det är för när jag väger smycken som jag säljer så jag vet jag hur många frimärke som jag behöver sätta på. 
Och nu i tisdags var jag och min sambo men vi är egentligen särbo när man inte har samma adress. 
Men i alla fall så firade vi mitt älskade hjärtegryn som fyllde år. Och det som jag och gubben hade med oss till han då var en bil som han fick bygga ihop själv, och inne på Instagram så visar jag er en filmsnutt eller 2 stycken olika och vad vi skrattade åt denna härliga kille som fyllde två år alla redan. Det var ju nyligen han var här när han var endast 3 dagar gammal, och så rofyllt han ligger i min famn.
Så ni ser, endast 3 dagar gammal, och redan då när jag fick träffa det här underverket blev ju 2 år i tisdags. Förra året inne på Instagram så får man ett meddelande om att man har ett kort som minne och då firade vi barnbarnets 1 års dag. 
Fy tusan vad tiden springer formligen iväg tycker jag, men man ser det på dom här små grabbarna, sådan far sådan son i ordets rätta bemärkelse. Och bilen som han fick i tisdags som barnbarnet skulle bygga ihop ser ut så här:

Men det var en tavla som jag skrapat fram för två år sedan. och jag har visat er i ett annat blogginlägg här den hasselmusen jag gjorde till en tavla, och yngsta sonen fick välja själv vilken utav två tavlor som jag skrapade fram ett motiv, och det andra var räven som jag fick färdigt nästan samtidigt. Men det riktiga kalaset med fullt av folk blir det för barnbarnet nu på söndag.
Och sen en närbild på den, så det är ju en veckan fjorton dagar sen så där när jag blev klar med denna. Men så söt den är i verkligheten när man håller den i handen.
Och räven när jag har ramat in den och ser numera ut så här:

Och jag är med i en sida ute på nätet där jag beskrev i inlägget "Att nå sina mål" som heter gurushots, där har jag visat upp så hela världen kan rösta eller gilla mina bilder som jag lägger ut och just den här räven fick högsta pris, och jag säger det igen att jag är en STOLT FOTOGRAF.
Och när slutflaggorna som visas på bilden så har man fått hösta poäng och dom som ligger på 1:a, 2:a och 3:e plats ändrar sig hela tiden men jag ska länka er min sida dit igen så kan även ni se mina bilder som jag tagit och lagt ut. Men i vissa grupper frågar dom efter andra saker som svartvit bild med ett ordspråk som jag även lagt in där.
Gurushots   <--- Här kan man även titta på hur många som röstat och klickar man upp bilden så får man fram all information om vad för slags kamera jag och andra använt sig utav. Och klickar man på en liten ruta när man kommer in på min sida om man vill titta på dom nyaste eller om man vill titta på de som jag lag in allra först. Men jag ska rensa bland alla mina kort som är knappt ingen tittare på och nu har jag stigit i graderna där inne, nu är det dom som är Guru som väljer ut mina bilder som jag tycker är bäst och så vidare...
Och jag är så nöjd över att jag kommer längre och längre nu när det är många Gurus som väljer ut bilderna, och vi är många som vill upp på skalan och bli en Guru själv. Ett roligt tidsfördriv nu när jag har varit så enormt trött i flera veckor och den senaste veckan så har jag varit ute 3 dagar för att jag har inte den orken som jag skulle vilja ha. 
Men det hjälper ju inte att bli en:
Men jag vet inte varför personer tycker och tänker så illa om mig som finns här i stan, men dom som jag har kontakt med idag kan jag lita på till 100%.
Men att jag retar gallfeber på personer och det är inte alla som vill eller VÄGRAR prata med mig fast jag har bett en person att det ska bli bra mellan oss, men du finns snart inte mer och den andra personen som du gick efter en endaste persons historia. För mig så är jag helt totalt känslolös och är psykopatisk, men säg mig ärligt för en dag så är du så illa tvungen att ta kontakt med mig vare sig du vill eller inte. För den andre personen lever inte då, och då är du så illa tvungen att ta och svälja din stolthet. Men jag hoppas du läste mitt tjocka brev som jag skrev personligen till dig och lusläst dom riktigt. Hela sanningen står där i, precis allt. Och har du inte gjort det så är det ditt eget fel. Men fortfarande tänker jag inte lyfta ett endaste finger för att göra det bra igen. Märk väl att hjärnan är den märkligaste del vi har i kroppen, den glömmer ingenting förens det kommer upp till ytan igen. That´s it, no more, no less.
Men denna gång så blir det på mina villkor, alla papper som jag saknar som du VÄGRAR ge mig ett ärligt och vettigt svar. Men ändå så undrar jag om det är du eller jag som är psykopatisk?
Ta du dig en stark funderare så fortsätter jag med mitt lilla roliga jag gör på min mobil och jag har laddat ner Word i den och skriver för fullt, men vad det är jag skriver där kan man ALDRIG vara så säker på vad jag jag har i görningen. 
Det är en riktigt sur karamell både för andra och mestadels för mig själv, personer kommer hata mig mer som pesten än vad de redan gör. Men ni har ALDRIG velat lära känna mig på djupet som vissa andra som jag är mer tajt med än med min egen släkt. Släktband handlar inte bara om blodsband, man kan känna som jag gör med min bästa väninna att hon är min borttappade syster som jag saknar på sätt och vis men ändå inte. 

Jag var tvungen att avboka med bästa väninnan igår för som sagt var så har jag så förbaskat svårt med min sömn, jag har hamnat i en ond cirkel, vissa nätter och dagar sover jag inte alls, och andra dagar som denna veckan har jag som sagt varit ute ändå i tisdags och igår så tvingade jag mig ändå att komma utanför ytterdörren en längre sträcka och jag körde runt här ute på Teleborg överallt. Samtidigt så hade noll ork egentligen och regnade gjorde det med, mindre spännande. Men vad är väl en bal på slottet och dyngsur var jag när jag kom hem fast jag var påklädd till bredden med kläder, linne, långärmad tröja, kofta och västen där jag har min medicin som jag är så illa tvungen att äta för att ens kunna klara av mitt dagliga liv. 
När man var i tonåren så gjorde man något som man vred om armen som man vrider ur en disktrasa och det kändes som tusen nålar. Så känns det i hela kroppen på mig tyvärr, och personer förstår inte mitt i all välmening att krya på dig hjälper inte mig att bli frisk på något vis i världen.
Men så mycket jag har funderat och ventilerat med dom som jag känner att jag har förtroende för och kommit fram till det jag vet idag, och information om personer får jag vare sig jag vill höra eller inte. Många personer känner jag här i stan, men det är en lagom stor stad ändå. Varken för stor eller för liten, du kan gå en dag inne i centrum eller vara uppe på Grand Samarkand och känna massor med personer en dag och nästa gång känner du inte en  enda kotte.
Men jag trivs här i min lägenhet med min underbara utsikt som jag har och många berömmer mig att jag har en underbar utsikt när jag ser klart och tydligt 19 vånigars huset som är högst i hela Växjö.
Topparna på Domkyrkan och sen till vänster är det högsta huset, men det var skitväder ute som det var häromdagen i torsdags och det regnade när jag tvingade mig att ut och köra. Och min nya mobil så blir det kanonbra bilder när man zoomar in dom, så klara och tydliga. Som denna bild som jag tog ser man i vattnet som var snö regndropparna som faller och jag tog en selfie på mig själv med och zoomar man in mig så ser man dropparna på mina glasögon.

Jag är påklädd till bredden och ser mer ut som en Michelingumma när jag har så mycket kläder på mig. Men det blir kallt när man som jag sitter still på min Elrullstol och kör.
Och det är så himla roligt att fotografera nu när jag har en superbra kamera i min iPhone 8+.
Sen så avslutar jag med ett par riktigt gamla bilder som jag vill att ni lägger på minnet. Allt har en förklaring till ALLT med vad man företar sig med sina drömmar och mål. En dröm är ju att bli Guru med mina kort, det som är prio 1 håller jag på med för fullt nu och har kommit en bra bit på det fast jag fick göra om återigen. Gör om tills du är nöjd själv...
Det är väldigt betydelsefulla kort dessa tre bilder på när jag var så liten bebis som blivit 53 år nu.


På återseende tills jag känner själv att jag tar mig tid till att blogga igen, men det blir bara sporadiska inlägg nu när jag kommit igång ordentligt med vad jag har haft i tankarna som har med det här lilla lilla fröet att göra, det är allt jag avslöjar just nu. 
Dags att försöka sova någon timme om jag kan vill säga, men jag ska göra ett gott försök i alla fall.








torsdag 31 januari 2019

Att nå sina mål...

Jag har skrivit det förr att JAG är en stolt fotograf, och det med all rätt.
Jag är med i en sida ute på nätet där man kan rösta på olika sorter kort i dom grupper som den själv lägger in om jag inte själv gör det. Och det här kortet fick jag bäst i och fick 10 stjärnor för just det här kortet som jag tog här hemma i mitt kök för här längesedan när ni var lika nyförälskade som ni är idag. Om ni visste hur många olika priser man kan få, och ju längre upp i skalan man stiger så når man snart sitt mål. En av mina drömmar som JAG har bland annat, 
och det här är ett av de korten som jag är bra stolt över att jag tog på min yngsta son och numera så är dom en egen familj. Jag visar så många andra bilder där inne som ni kan se mina olika priser och vilken klass som jag kommit upp i på den stegen. 
Mina bästa foton som jag fotograferat... <-- Halvvägs skulle jag vilja påstå att det är för mig, precis som jag kan fastna i den här sidan inne på Pinterest som till exempel. Där jag får massor av tips och desto fler tankar och ideér som jag ändå inte kommer till skott, men jag ska göra om ett  armband som JAG trodde just den köparen ville köpa av MIG men ville vänta på med sin betalning tills den 25:e. Men det gäller först till kvarn som det gäller alla mina smycken som jag har ett öppet album inne i min profil av det jag har gjort och jag kommer lägga in lite till kort som jag har gjort. Många bilder har jag lagt på min bärbara dator som jag inte kan lägga in från min nya mobil som jag köpte igår.





Som väl är den splitterny för min förra iphone 6+ så var den begagnad men denna rekommenderade yngsta sonen mig förrgår när han var här för även om jag bytte displayen som jag köpte som ny och sonen bytte den, men den höll inte längre än en månad. Så jag unnade mig en helt ny som jag håller på att avbetala för en struntsumma i månaden som vi räknade ut att vi har råd med det. Vi har räknat att vi går runt varje månad utan att svälta och leva på svältgränsen. Men idag är det många som jag känner som jagar mat för dagen som jag har hjälpt många gånger som min bästa killkompis som jag har bloggat om innan. Om det så har varit 50 kr så han har mat för ett par dagar framåt. Där har NI MIN empati idag. Men var är er?
Och jag hat bloggat om han 2017 och 2018 som är en jätteduktig trummis men inte nu när han bor här i Växjö, men jag har inte förväntat mig något i gengäld utav han och han är en sån go vän till mig. JAG är stolt över att han är min bästa killkompis.
Men jag är ju en stolt fotograf så nu är det min tur att bli en guru. 
"Vill du till månen, så sikta mot stjärnorna". Har inte en aning vem som myntat det ordspråket, men jag är på god väg, Och jag trivdes med min förra iphone6+ så jag tyckte jag var mig själv unt att köpa mig denna och bättre bilder blir det med den och jag ska skaffa lite andra appar så är den som min gamla var igen. Och mitt iCloudkonto så kunde jag ta med det en hel del av mina appar som jag hade innan. Men bank id är inte installerat och swish som jag hade innan, men sonen ska hjälpa mig med det. Men det är I-landsproblem som jag ser det. I alla fall när det gäller tekniska prylar och där står jag med tummen mitt i handen, men han är min allra bästa datasupport och när det gäller sådana banala saker men för mig så är det ingen banal sak. Där går jag bet kan jag säga. Står som en fågelholk och kliar mig i skallen där.
Bara för att visa ett exempel med den nya mobilen hur bra bilden blev när jag zoomade in katten som jag har, men så bra bilder det blir. Håll med om det... Så vacker med sin täckning i ansiktet, och hennes nya lekbollar som ligger framför henne och det var en gul och en blå boll som inte sys på denna bild som var med i den förpackningen
Här sitter hon igår kväll och tittar på och det ser nästan ut som hon undrar vilken boll ska jag välja? Och det syns att jag tog detta i går kväll när man får ha alla lampor tända, men jag och killen brukar ha mer tända ljus istället. Allt för att underlätta min syn som är helkonstig, men jag tycker det blir bra bilder ändå. Och varför varför vi hat tända ljus är för att det underlättar min syn som det är något konstigt med, men jag sitter och har höger öga stängt helt eller så kisar jag. 
Det är för stark belysning för mina ögon, så  det känns så mycket skönare när man har myspys belysning och jag är en ljusoman. Har många värmeljus tända i alla rum, men jag tycker det är så mysigt på något vis. 
Sen så har jag åkt ner i ett nytt skov tyvärr, för jag snackade med en kille i telefonen som är med i Svensk Dystoniförening. Och vi får se om det sker det som han och jag snackade om.
Men jag avslöjar inget ännu förrens det är klappat och klart. Som jag berättade för han att jag saknat våra telefonsamtal, en kille med ett gott hjärta på rätta stället. Han var ett otroligt stort stöd för mig under 2015-2016 och jag saknat vårat ringande till varandra. Och han är själv en Dystoniker, men inte så konstiga symptom som jag har. Jag lotsade han både till denna blogg och mina filmer som jag lagt ut inne på You Tube. Men om det sker inom snart ska det bli en väldigt spännande sak för mig. en stor sak för mig kan jag säga. Lite nervös är jag, men jag är inte ensam om det som komma skall. Men jag är glad för vem än som kommer bli 1,2 och 3 stycken som det kommer hända en spännande sak. Men vad det gäller återkommer jag till när allt är klappat och klart. På tal om drömmar så har även jag mina olika drömmar som just du som läser min blogg, en sak som bara ett fåtal vet vd jag har i görningen också. 
Men som vanligt när jag är nere i mina skov så är det bara det nödvändigaste man har ork till. 
Jag skäms för att det kan gå några dagar innan jag ens ids ta mig in till duschen och man känner som en riktig äckelpotta. Snuskigt skulle jag vilja påstå istället att man känner sig. 
En liten fobi som jag har, speciellt när man ska ha sexuella aktiviteter och jag har inte den ställningen som jag hade innan. "Lika vig som ett kassaskåp", exakt så känner man sig när man har denna värk i kroppen som jag har dygnets alla timmar. Men man finner sina knep där med, oavsett ställning när man skriver om att vi människor har sexuella kontakter. Men vissa saker som jag skriver här i bloggen är riktigt tabu att skriva om som den här biten med den sexuella biten som vi alla människor har mer eller mindre av. Klimakteriet är en sådan bit men för alla har inte så bra kontakt med de som kommit till den delen som jag har gjort, förr längtade jag efter att få komma dit jag är nu men jag är inte så säker på den saken längre. Tack vare när jag får ett krampanfall så varar dom desto längre timmar. 
Men jag ser att klockan är nytt dygn och jag började skriva igår idag. Men vi får se när jag återkommer för jag har som vanligt en massa andra ideér som jag tänkte att jag ska börja om med helt och hållet det som jag har haft i görningen och smålett åt er åt.
Nu kilar jag in i sängen och ser om jag får någon sömn över huvud taget/Marianne

onsdag 23 januari 2019

Vad är sanningen för dig?

Ja, vad är egentligen sanningen? Den frågan har jag ställt mig själv hur många gånger som helst.
Är hörsägen en sanning? NEJ, NEJ, NEJ skriker jag rakt ut. För hörsägen är ingen sanning i mina öron, det är bara spekulationer som jag ser det ur ut mina ögon sett.
Men bilden som jag satte in nyss så ser verkligheten ut så här, många har sett eller hört något som bilden visar. Alla som står och tar ett kort på bilden men alla har lika rätt och fel i det som sker på bilden, för det finns inget som är rätt eller fel idag.
Det som känns rätt för dig känns alldeles helt åt skogen för mig. Alla som står och tar det här kortet har vardera sin historia att berätta, det som inte läggs till här läggs till av någon annan. 
Där har ni sanningen idag så som jag upplever saker och ting, och även jag har ju min sanning som jag ser saker som jag ser som en sanning i mina ögon sett. 
Alla har vi en dold historia att berätta, vissa saker öppnar man sig mer för än andra som man bara känner lite grann bara. Och dom mörkaste sakerna berättar du för den du litar på mest av alla, men även jag vet att några här i Växjö känner mig till utseendet och några har jag bara bytt några ord med, och jag har äkta vänner här i stan också som jag litar på till 100%. Men jag kan prata med vem som helst här i stan om jag vill. Även de som personer ser ner på här i Växjö som stad, även dessa alkisarna nere på stan så kan jag prata med dom.
Men folk har så förutfattade meningar om andra människor i dagens samhälle, för tycker man inte lika som alla andra så är man utstött av människorna idag. 
Jag har själv suttit med dessa A-lagarna nere mitt i allén som är vid Tegnérhuset på Storgatan och sett att mig så har ni redan dömt ut mig, för jag har ju synts med dessa grabbar så per automatik så är man en som är likadan som som dessa utstötta personer som sitter på dessa parkbänkar lite här och var nere i centrum. Men jag säger det dom grabbarna inte vet är inte värt att veta, vilka man ska passa sig "#%%# noga för. Dom är klipska många utav dessa killar och en gång i tiden så hamnade dom helt fel och hamnade i den sits som dom gör idag. För jag talar av egen erfarenhet i detta läget. 

Jag bloggade om detta 2017 och en del dömde ut mig bara för för att jag satt 10 dagar innan och pratade om denna tjej det handlar om i mina 3 bilder, 10 dagar innan denna tjej begravdes. Då satt jag och gav tjejens pappa en sådan gokram och beklagade sorgen, för jag vet hur det känns som jag sa till honom där vi satt på bänken och han drack sin pilsner och vi pratade och du berättade saker i förtroende till mig. Och man goolar inte hos dessa grabbar om dom inte är förtjänta utav mig som den killen som har hela 7 polisanmälningar från mig till dig. Men dig som är pappa till denna söta tjej  som är eller var en mycket omtyckt tjej här i stan. Du hann inte ens fira din sista julafton, och du skulle bli 26 år nu den 5 februari i år. 
Tyvärr så hann jag bara träffa denna supergulliga tjej endast 2 gånger, jisses hon hade ju hela livet framför sig. Men medans hennes pappa och jag satt där på bänken mellan Cultix som jag hade varit inne i den butiken och snackar lite med chefen där inne som jag har relativt bra kontakt med mig.
Men så uttittad jag kände mig där och då, men folk tänker inte längre än näsan på vissa personer som dömer. Kombinationen som jag skrivit om innan i något av alla mina 124 inlägg som jag gjort så kan jag inte dricka alkohol på grund av min medicinering är så stark, om jag skulle dricka lite för mycket så utlöser det ett krampanfall på mig vilket är mindre trevligt. Jag har klarat utan problem att dricka mer än 2 cider, men jag testade på en kväll i höstas när jag druckit några klunkar från den 3:e cidern så kom ett krampanfall som ett brev på posten. Men ändå döms jag ut på fler än ett sätt. För det första ni som vuxenmobbade mig 2015-2016 och alla vänner försvann??? Har ni inte ens vett i skallen så skulle jag skämmas såsom jag hade betett mig som ni gjort mot mig, även närstående??? Och när vi firade min syster som då för 6 år sedan så drack jag 2 glas vin, men det räckte. Och det är ca 500 meter mellan oss och i normala fall så tar det ca: 5-7 minuter att gå bort till dig, men den sträckan tog mig 45 minuter att gå och folk som jag mötte trodde jag var riktigt dyngfull vilket jag inte var. Men kombinationen min medicin och alkohol går inte hand i hand.  
Vart finns er empati idag ni som tror er vara förmer än mig, den som ni säger er ha men tyvärr så är det inte sanningen om er. Men så ser sanningen ut för mig från mitt perspektivt.
Så ni ser att sanningen ser ut olika för varje individ, så vad är egentligen sanningen.
Sen att vissa skyr mig som pesten för att jag är annorlunda än er själva, ni som tror att jag fejkar min sjukdom och tror att det är ju nåt fel i skallen på mig. Jag håller fullständigt med dig i det läget.För det är helt och hållet sant, men vad är din usla ursäkt mer än att du är dum på riktigt?
Här är en riktigt bra bild som stämmer med verkligheten, så visst tusan är det fel i skallen på mig, helt klart att både ni och jag har rätt. Men vad ger dig rätten att döma mig för något jag inte är? Bara för att jag satt och snackade med tjejens pappa som är känd i dessa kretsar, men han är en helt reko kille. Beter man sig rätt och behandlar dessa snubbar som vilken person och inte dömer dom så är det hyggliga killar, män, gubbar etc. så blir du behandlad med respekt från deras sida med. Men är du dum mot dessa snubbar så ligger du risigt till, jag vet. Jag umgicks med dessa grabbar 1,5 månad och det räckte, för sen upptäckte jag att det där livet som dessa snubbar lever är så långt ifrån mig själv. Och vissa personer kommer och går där från år till år och än idag så kan jag snacka med dom som vilken person som helst. Därför har jag mer empati än du som påstår dig säga ha det.
Jovisst har jag retat upp gallfeber mot personer när jag bloggat om dom utan att namnge en endaste person vid namn, men som känt sig skyldiga till max. Snacka om att inte ha rent mjöl i påsen, sådana personer har inte i mitt liv mer att göra mer och jag är så innerligt glad och slippa deras umgänge idag. Som en annan person som jag har känt i över 20 år nu, sen 1995 i alla fall som ljög mig rakt upp i ansiktet face to face bara för att ta ett exempel. Men är huvudet dumt får resten lida för det, och jag vet lite för mycket om dig som du kan blåljuga dig själv för vem som helst. Men Hypokondri, mytomani etc är också sjukdomar i sig självt. Men jag var så korkad så jag gick på dina lögner men vilket jättegulligt sms jag fick efter jag bloggat om dig. Jisses vad det måste ha gjort ont på dina stackars ömma tår när jag kom för nära sanningen och skrev det i bloggen det jag bloggade då om. Men du vet så väl att jag har rätt i det jag skrev, eller vill du ha en polisanmälan igen på grund av ett litet vackert sms från dig? 😂😂😂
Mycket roligt kan man göra med sin mobil och leka fram lite olika motiv som man tycker skulle se bra ut, och dig som jag nämnde här ovan skulle jag kunna skriva en hel tjock bok om, men vem vet det kanske skulle bli bättre med en egen memoar till bok. Klura på det en stund så kanske det går upp ett Liljeholmens ljus hos er som har följt med på min resa genom hela denna blogg från första inlägget. I´m still wondering if someone do that? Eller den som jag handlade mest pärlor från innan, ska jag berätta hur det såg ut hemma hos dig första gången jag var hemma hos dig, bläääärrrk säger jag bara. Och städa vet du inte vad det är med tanke på alla katter du/ni hade i Ronneby. Så äckligt att jag visste inte om jag skulle våga ta av mig skorna och gå i strumporna och gå i skorna, och toan ska vi inte snacka om som det såg ut där. Inte konstigt att dom katterna kissade och bajsade överallt och då menar jag överallt. Men är man van i gå i sån äcklig lägenhet eller det var ett litet rum på 22 kvm tror jag den var. 
Men det får bli ett av livets lilla fundering om jag någonsin får ett svar om det är någon som vågar kommentera att dom lusläst och kopierat ut vareviga sida som en annan person sagt till mig personligen. En som jag inte skulle kunna få fram information om vem än som jag pratade med här i stan. Men där har jag fått fram så mycket mer information om från flera håll där du minst anar det, klura och sug på den karamellen vem jag menar där...mig som du försökte sätta på plats och var uppe och gormade och skrek i MIN lägenhet. Du som trodde dig veta mer om min egen sjukdom än vad jag själv gör? Hur i Hälsingland kan du veta mer om den än mig som lever med den och säga det du sa? Det säger en hel del om hur du är mot andra personer. Vilka ömma tår jag trampade på dig där, men det var dig du själv pratade om hela tiden. Dig vet jag för mycket om också. Och du kände så många och jag skulle få så mycket på mig enligt dig. Men vad har hänt, du har inte ett skit på mig mer än den offentliga handlingen mer än rättegången som var 19 september 2017. Längre än så kommer du inte med mig. Och att jag står som första hands kontrakt innehavare på denna lägenhet, är du avis på mig för att du har inte den förmånen eller vad handlar det hela om??? Och jag småler för mig själv igen...
Attans att jag vet så mycket om personer här i stan och får fram mer information än jag egentligen behöver veta. Tänk vilken smarrig bok det hade blivit av alla minnen jag bär med mig...




Jag brukar rama in mina kort på mina barnbarn som så här. Men han fyller ju inte 2 år förrens den dagen man ska lämna återbud 5 februari. Tänk vad tiden har gått fort, som yngsta sonen sa igår till mig "Att det var ju inte så längesen jag var här med han första gången" och då var han endast tre dagar gammal. Och just nu så orkar jag inte leta fram det fotografiet som jag hade som bakgrund i mobilen. Och jag har det nu med, ett till skärmlåset och ett till skrivbord i min iphone 6. Men ni ser ju hur bra bilder den tar min nya mobil som jag kallar den och den är som en liten ipad och jag kan inte annat än att säga att jag är supernöjd med den telefonen. Och jag är och som jag skrivit innan att  jag är en STOLT fotograf. Jag har ärvt min kära pappas gåva som jag även har bloggat om tidigare. Som dessa närbilder jag tar med den på en relativt stor palm som jag köpte för ca 2,5 år sedan. Men jag häpnar helt över att jag fått mina växter så otroligt fina, jag som misslyckades och tog död på varenda planta och jag skötte dom exakt på samma vis som jag alltid gjort, men idag så är JAG stolt över min "lilla" djungel jag har.








Men jag har fått möblera om med mina växter ännu en gång, för nu ser det enhetligt ut där jag har 2 olika Svärmors tunga, och dom två stora har jag hittat i den här komposthögen som jag brukar besöka och ta hand om växter som folk i närområdet har slängt. Och vi har ju den här allemansrätten och slänger folk sina växter där så är det fritt att plocka det man vill ha. Och jag har även pratat med dom personer och frågat dom om dom själva är OK att plocka det andra har slängt, och en del har själva berättat att dom brukar plocka hem växter som personer tröttnat på. Men jag niger, bugar och bockar till er vänliga själar som tröttnat på dom. Flaskliljan har jag ärligt köpt uppe på MAXI för 20 kr. Dom hade 2 kvar och så reade dom ut den som jag har här på bild. Men den var bra mycket mindre när jag köpte den, och då fick den plats i fönstret. 
Och ett ordspråk som någon kommit på är: "Så som du sköter din trädgård sköter om dina förhållande". Nog tusan så stämmer det in på många personer, jag kan räkna upp flera stycken. "Och om gräset är grönare på andra tomten, så är det för att du glömt bort och sköta om din egen". Men jag kan med gott hjärta säga att där har jag verkligen ryggen fri när det gäller mina blommor som det är fullt överallt här hemma, och jag fattar fortfarande inte att jag lyckats så bra med mina älskade växter. Och min Aloa Vera som växer massasticklingar ifrån runt om. Så jag har snart ingen plats mer för dom växer och blir större och större, konstigt nog. Och pojkvännen säger som jag skrev i ett annat inlägg: "Och du har ingen tanke på att dom växer och blir större och mera sticklingar, så vart ska dom få plats för någonstans?" Och bara skakar på huvudet åt min växtsamling som jag har. Men jag är så stolt över alla mina växter som jag har och att dom är så fina som dom verkligen är. Men en pärlblomma som jag har kvar från den tiden då jag bara satt och gjorde pärlblommor stup i kvarten.


Och denna gjorde jag klar 12 juli 2010 när jag plåtade bilden, så det är ett tag sedan men då var jag och gjorde den klar på 14 dagar. Och mitt dåvarande ex sa till mig lite försynt att: "Kan du inte göra några bruna blad så överensstämmer det med mina andra vissna blommor jag har?" Vad annat kan jag göra än att garva åt kommentaren jag fick då. Men när man är i mitt kök så är det många som tror att den är äkta men det är den inte. Jag har ALLTID gillat och arbeta med händerna, oavsett all slags handarbete. Men jag har beställt två tavlor som jag ska måla med på olja på en kanvasduk, en ska jag göra till mig själv och den andra ska min bästa väninna få när hon fyller år sista oktober. Men det är en överraskning som jag inte tänker visa er innan hon har fått den. Och själva målarytan är 40 x 50 cm, och dom kostade inte så många kronor för det var reapris på det. 
Jag kanske tar upp min målning igen, två äkta tavlor har jag visat er som jag har målat på frihand och det ska jag göra nu med. Men jag har ett mönster att gå efter.  Här är dom tavlorna som är 30 x 40 (tror jag)Men den tavlan som jag beställt till mig själv är de 4 års-tiderna vi har. Men så otroligt grann den kommer bli. 
Och det är ju fritt vartåt om hur man vill hänga den, man kan ju byta runt efter årstiden.Men jag väntar med spänning när jag får hem det. Och bästa väninnans tavla personiferar henne på ett vis. Men det är lång väntan tills hon fyller år. 








Och jag har laddat ner en app till min bärbara dator och min stationära och det har blivit några broderier som ni ser som jag inte visat er innan. Sånt kan jag sitta med när gubben sitter jämte mig och pusslar, jag gör numera sådant som gagnar mig själv idag med det jag tycker om att göra. Och är jag ute så är ALLTID jag med min mobilkamera framme. Och det är sådana bilder som jag skickar in till Google Maps och Gurushots, fast den sistnämnda går genom Instagram för jag kan hämta mina bilder som jag lagt ut där. Och jag har fått många utmärkelser på Gurushots. Och högsta önskan är att få bli en guru där inne, men i och med att jag har fått utmärkelser så klättrar jag sakta upp mot mitt mål. 
Igår kväll så var jag lite rastlös och hade inte lust till någonting mer än att sitta och glo i mobilen och kolla efter fler och fler utmärkelser som jag får till mina kort. Det är dags att visa världen över att jag är en STOLT fotograf. Och en bild kan säga så mycket som jag skrev i mitt förra inlägg, men jag satt och målade och dekorerade mina naglar, gubben fick välja färg och yngsta sonen fick välja dekoration och jag börjar med den färgen som pojkvännen valde.





Men det var dom 3 färgerna som sonen valde och jag fick fria händer men gubben fick hjälpa mig när jag skulle ta och göra vänsterhanden, i och med att jag är vänsterhänt. Vissa saker har jag så svårt för och göra med "fel hand", det har du säkert du med om du till exempel ska skriva med den handen du inte skriver med i vanliga fall. Lite kladd utanför men det är lätt åtgärdat och ta bort med en tops. 
Och idag så väljer jag mina vänner med omsorg, spelar ingen roll vem det är, men man har ju den förmågan att välja sina vänner man vill umgås med men släkten väljer man tyvärr inte.  Sanna mina ord. Men det är deras förlust att dom har VALT SJÄLVA och sluta umgås med mig.
Så om du hör rykten om mig, ifrågasätt vart den fakta kommer ifrån? Är det sant eller är det en hörsägen? Och att tro är fortfarande inte en sanning. Så vem av dessa personer är du själv, men jag själv står för min sanning som jag ser den. 
En skärmdump på en av mina utmärkelser som jag fått av Gurushots användare som valt fram mitt kort som jag lagt in där, och ett steg närmare målet jag har. Och det är samma kort som jag har som profilbild här inne på bloggen och Google.
Nu så återgår jag till annat här hemma...på återseende tills nästa gång jag känner för att blogga igen så fortsätter jag med mitt som jag har i görningen. Tjingeling så länge..../Marianne





Att ta sig upp när man mår dåligt...

Vissa saker som har hänt mig under årens lopp som gått fram till dagsläget gör något så fruktansvärt ont i hela mig. Vissa saker går inte ...