Rök och speglar

 ”Sverige har en låg statsskuld och goda finanser”.

Ja men eller hur…

 

Såhär mörkas storleken på statsskulden

1. "Dolda Skulder genom Sidoföretag”: 

Det här är en klassiker. Staten startar dotterbolag som tar på sig skulder, vilket gör att statens egen balansräkning ser renare ut. I grund och botten är detta ett sätt att skjuta problemet framför sig, genom att förflytta skuldbördan från statens direkta ansvar. Det är off-balance sheet-finansiering, och det fördunklar den verkliga bilden av statens finansiella hälsa.

2. "Skuldbelagda Specialbolag": 

Här flyttar staten skulder till nybildade entiteter. Det är som en finansiell version av att gömma smutsig tvätt i en annan del av huset. På pappret ser statens ekonomi stabil ut, men i verkligheten är skulderna bara undangömda bakom en fasad av juridiska konstruktioner.

3. "Finansiella Illusioner": 

Staten använder komplexa finansiella instrument, som derivat och valutaswappar, för att maskera den faktiska storleken på sin skuld. Detta är inte bara problematiskt ur ett transparens-perspektiv, utan det introducerar också en ny nivå av risk i det finansiella systemet. 

4. "Skuldbetalningarnas Förflyttning": 

Genom att omstrukturera skulder - ändra räntor och förfallodatum - skapar staten en illusion av bättre likviditet. Det är som att flytta runt pengar mellan olika konton för att undvika att visa det faktiska saldot. Ett kortsiktigt trick som inte löser några långsiktiga problem.

5. "Uppskjutna Betalningar: 

Staten kan också välja att skjuta upp skuldbetalningar, vilket temporärt förbättrar likviditetspositionen. Det är som att ignorera en växande hög med obetalda räkningar; problemet försvinner inte, det bara växer sig större med tiden.

När en stat omvandlar en del av sin verksamhet till ett statligt bolag och är aktieägare i detta bolag, så räknas skulderna hos dessa bolag inte automatiskt som en del av den officiella statsskulden. Istället redovisas dessa skulder på bolagets egen balansräkning. Detta innebär att även om staten är den huvudsakliga eller en betydande aktieägare i bolaget, så behandlas bolagets skulder separat från statens direkta finansiella åtaganden.

Här är några nyckelpunkter att förstå i detta sammanhang

Separata Juridiska Enheter: 

Statliga bolag är separata juridiska enheter. Detta innebär att deras finansiella åtaganden och skulder är deras egna, även om staten är en stor eller ensam aktieägare.

Redovisningsprinciper: 

Enligt redovisningsprinciper och -standarder hålls statens och bolagets räkenskaper separata. Således redovisas bolagets skulder och tillgångar inte direkt i statens balansräkning.

Exempel från Sverige och internationellt

- Posten AB: 

När Posten AB omvandlades från en statlig myndighet till ett aktiebolag, kunde skulder flyttades från statens balansräkning till bolagets, vilket tekniskt sett minskade statens direkta skuldbörda.

- SJ AB (Statens Järnvägar): 

Omvandlingen av SJ till ett aktiebolag kan ha inneburit en liknande förflyttning av skulder, vilket på ytan kan ha förbättrat statens finansiella ställning.

- Telia Company AB (tidigare Televerket): 

Omvandlingen av Televerket till Telia, och dess bolagisering, kan ha inneburit en förflyttning av skulder relaterade till telekommunikationsinfrastruktur från staten till det nya bolaget.

- Vattenfall AB: 

När Vattenfall omvandlades från en statlig myndighet till ett aktiebolag, kan detta också ha inneburit att skulder relaterade till energiproduktion och infrastruktur flyttades från staten till bolaget.

Det finns minst 50 ytterligare ”statliga” bolagskonstruktioner.

Uppskattningsvis finns även över 1000 ”kommunala” bolag.

Vad tror ni att detta kan handla om, egentligen?

Vi tar några internationella Exempel

- Grekland före Eurokrisen:

Användningen av komplexa finansiella instrument för att tillfälligt minska synliga skulder.

- Enron-skandalen i USA: 

Skapande av SPV:er för att dölja skulder, vilket ledde till en stor företagsskandal.

Genom att bolagisera verksamheter kan staten potentiellt minska sin direkta skuldbörda genom att dessa skulder nu visas under de bolagiserade enheternas balansräkningar. Detta kan förbättra den officiella bilden av statens finansiella hälsa, även om den totala skuldbördan (för staten och dess bolagiserade enheter tillsammans) förblir densamma. Det är en strategi som kan påverka hur statsskulden uppfattas, men som inte adresserar den underliggande ekonomiska situationen.

 

Systemet bygger på förtroende…..