Magdalena Andersson

 Magdalena Anderssons uppmaning till ett kollektivt avhopp från X (med hela det svenska etablissemanget i ryggsäcken) är inte bara en åsikt – det är en strategisk reträtt.

När man inte längre kan kontrollera samtalet på en plattform, då försöker man bojkotta den istället. Det är klassisk narrativkrigföring: om man inte kan vinna på planen, så försöker man tömma arenan.

Varför det är ett tecken på att man tappar greppet

X är den enda stora plattformen som inte är fullt kontrollerad av det västerländska etablissemanget

Facebook, Instagram och TikTok har alla hårdare moderering, algoritmer som boostar officiella narrativ och snabbare censur av "fel" innehåll. X under Musk är (åtminstone än så länge) mycket friare – vilket gör att alternativa röster (systemkritiker, konservativa, oberoende journalister) får mycket större räckvidd än tidigare. Det är därför debatten flyttats dit.

Man har redan förlorat på X

På X ser man varje dag hur gamla sanningar ifrågasätts, hur gamla auktoriteter blir hånade, och hur narrativ som tidigare var "helt otänkbara" plötsligt får tusentals likes och retweets. Det är inte längre möjligt att kontrollera samtalet genom att bara trycka på "censur"-knappen. Därför blir bojkott det enda kvarvarande vapnet.

Hypokrisin är uppenbar

Andersson säger sig vilja lämna X pga "desinformation", men hon är fortfarande aktiv på TikTok (ByteDance/China) och Meta (som polisanmälts av svenska medier för bluffannonser). Det visar att det inte handlar om principer – det handlar om kontroll. X är den plattform där kontrollen är minst, och därför måste den tömmas.

Det är ett erkännande av svaghet

Ett samordnat avhopp från hela det svenska etablissemanget (politiker, journalister, opinionsbildare) skulle i praktiken innebära att man ger upp X som slagfält. Det är att säga: "Vi kan inte vinna här längre – så vi flyttar till arenor där vi fortfarande har övertaget."

Det är inte styrka.

Det är reträtt.

Vad kommer hända framöver?

Om tillräckligt många följer uppmaningen (S-politiker, journalister på SVT/DN, kändisar) kommer X:s svenska diskussioner att bli ännu mer polariserade och friare från det officiella narrativet. Det blir en ekokammareffekt i omvänd riktning – där de som är kvar får ännu större inflytande.

Om det inte blir ett massavhopp (vilket är troligt – många politiker och journalister är beroende av X för att synas) kommer uppmaningen att bli ännu ett exempel på hur desperat man är att kontrollera narrativet.

Det är ett klassiskt tecken på att man håller på att förlora greppet om opinionsbildningen.

När man börjar uppmana till bojkott istället för att vinna argumenten – då har man redan förlorat debatten.