Jag har sett hur de här systemen fungerar från insidan.
Inte i teorin. I praktiken.
Det som slår mig varje gång är inte enskilda övergrepp – utan hur de möjliggörs.
Hur makt samlas utan motvikt.
Hur dokumentation alltid går i en riktning.
Hur den som är beroende också är den som inte blir trodd.
När man väl sett det mönstret i ett sammanhang, känner man igen det överallt:
i vården, i socialtjänsten, i institutionsvärlden.
Det är därför sådana här avslöjanden inte förvånar mig längre.
De är inte avvikelser.
De är konsekvenser av hur systemen är byggda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar