Vem betalar för välfärden?

Vi har fått lära oss att ”skatter betalar för välfärden” likt ett hushåll som sparar innan det spenderar. 

Verkligheten (bekräftad av Riksbankens egna beskrivningar och ekonomiska teorier som MMT) är att staten spenderar först och skapar sedan pengar via Riksbanken, medan skatter främst reglerar inflation och resurser.

Tänk om det vi fått lära oss egentligen gynnar någon annan? 

 

Så hur fungerar detta med skatter egentligen i Sverige?

Många tror att staten måste samla in skatter först för att kunna betala för vård, skola och försvar – som ett vanligt hushåll.

Men i ett land med egen valuta som Sverige fungerar det annorlunda.

• Riksbanken skapar digitala kronor när staten spenderar (t.ex. via krediter till banker eller obligationsköp).

• Staten spenderar först – pengarna kommer in i ekonomin.

• Skatter dras senare och tar bort pengar ur cirkulationen, främst för att dämpa inflation och styra resurser.

Exempel på lön 30 000 kr/mån (2026)

• Arbetsgivaren betalar ca 9 400 kr i arbetsgivaravgifter (31,42 %).

• Du betalar ca 9 000–9 500 kr i inkomstskatt (beroende på kommun, genomsnitt ~32 % efter jobbskatteavdrag).

• För att täcka lönen behövs momspliktig försäljning – ca 25 % moms tillkommer på varor/tjänster.

• Totalt går ofta 55–65 % av kedjan till staten i olika skatter och avgifter.

Källor: Riksbanken.se, Skatteverket.se (skattesatser 2026), Ekonomifakta.se.

Vad händer om fler förstod att pengar skapas av centralbanken – och att skatter främst är ett verktyg, inte en “insamling” för välfärden?

#Ekonomi #Skatter #Riksbanken #Sverige